Sunday, May 30, 2010

Bebis!

Vilken STEKHET dag det var. Ni kan verkligen inte föreställa er, och jag menar det! Det var PRECIS som en bastu. PRECIS! Arbetarna åkte hem och bytte kläder för de var så blöta! Och ännu värre kommer det bli sägs det!

Idag höll de på att fylla ut den sista stora slaben, taket till 25th floor. Det var högt ljud och oväsen på arbetsplatsen hela dagen. Man såg verkligen på Nehme hur trött han var!

Jag har ju lovat ingenjören Bassel att jag och Maro faktiskt skall hälsa på hemma hos honom och träffa hans barn innan jag åker tillbaka till Sverige. Kände att det nästan var dags om jag skulle hålla vad jag lova! Snacka lite med Maro igår och vi bestämde att åka dit idag. När jag tala om det för Bassel blev han ordagrant överlycklig. Fråga om det var sant, och vilken tid vi skulle komma
- men ni kommer ju iallafalll innan ett på natten (Han förstökte skoja bort det)

Eftersom det är första gången vi går hem till honom, så var jag tvungen att köpa någon liten pressent. Det är iallafall en tradition i min familj. Det var lite svårt att komma på vad bara. Sedan kom jag på att han har ju en nyfödd baby (förutom 2 andra barn), därför blev det baby-kläder.

Snacka om att man blir glad av att köpa barnkläder. Asså Bassels lilla dotter är bara 3 månader gammal, men han har visat mig en bild, och hon är ganska stor. Jag tyckte att kläderna verkade så små, och köpte därför kläder för en ett-åring. Hon kan ju alltid använda dem senare, och bättre förstora än försmå! Det blev PINK! Kjol och t-shirt med strumpor och keps... SÅÅÅÅ gulllliiiga. Det alra minsta kläderna 0-3 månader var också såååå gulliga, därför var jag bara tvungen att köpa en söt liten tröja jag hittade.

Hoppas det blir bra. Jag är iallafall glad nu =)


Saturday, May 29, 2010

:'(

Sista veckan på jobbet, och det kändes verkligen. Idag är första dagen som jag verkligen känner att NU är det nära. Snart ska jag hem och det är verkligen sorligt. Jag vill verkligen inte. Jag vet inte varför det finns saker som man MÅSTE göra.

Jag har börjat "lämna tillbaka" uppgifter till de olika ingenjörerna. Börjat förvarna dem om att de ska ta över i slutet av veckan, och lämna allt material som jag har gjort för dem. Det var inte kul alls. Först var jag inne hos Dipin. Vi snacka en stund, och sedan när jag var påväg ut genom dörren så ropa Dipien på mig
- Hannan
- yes?
- i'm really thankful for your help
- =) ...

Next skulle jag in till Mr. Fakhri för att be honom förbereda lite papper som jag skall ha med mig. Han var upptagen hela tiden, och när jag äntligen lyckades få hans blick sa jag snabbt vad jag behövde. Han sa att det inte var någon orsak, och jag hoppas att jag slipper tjata och påminna.

Bassel var så ledsen idag. Han är så blyg, men vill samtidigt säga vad han känner. Han uttryckte sig verkligen idag...
"Hannan, vi kommer verkligen sakna dig. Jag kommer verkligen sakna dig. Du kanske skrattar och tycker det är roligt, men jag menar det verkligen. Det har varit så kul att ha dig här. Men livet är sånt. Du måste tillbaka till ditt univeristet och jag och mina arbetskompisar ska stanna här och jobba. Men jag hoppas att vi kommer få se dig igen, och att du väljer att komma tillbaka och jobba med oss"
Jag höll nästan på att lipa, helt seriöst !

Folk runt omkring har bröjat känna igen mig. Jag har verkligen skaffat mig ett liv och vänner här. På två månader! Vad ska jag säga er. Restaurangägarna, butiksarbetar, ja till och med kvinnan som städar på toaletterna på centret vet vem jag är och säger att hon kommer sakna mig. De vet vad jag heter och ropar alltid på mig med mitt namn.

Jag har blivit bjuden hem till folk i alla olika länder (här jobbar folk från alla länder som jag nämnde i början). Vi får se vart detta leder. Världen är stor känns det som. Jag-kanske-aldrig-mer-får-se-denna-personen-känslan är så tragisk.

FÖRHOPPNINGSVIS, FÖRHOPPNINGSVIS, om allt går bra, så KANSKE jag kommer tillbaka och gör mitt examensarbete här. Vill inget hellre just nu. Först hade jag velat åka till ett annat land, men nu vet jag inte längre.

Snart blir det packa väskan, tvätta sista sista gången. Hatar hatar hatar. Men men, ännu några dagar kvar att njuta av. =)

Thursday, May 27, 2010

Underbaraste...

Underbaraste underbaraste underbaraste allt. Speciellt Bassel. Idag ställde han verkligen upp för mig. Skyddar och håller vad han lovar. Alla är förvånade över att vi kommer så bra överens. Bassel berättade för mig att han och den högsta ingenjören Fakhre har disskuterat mig. Fakhre undrade hur det kommer sig att vi är så bra vänner, och Bassel hade sagt att han tycker om mig och att han gärna ville lära mig mycket. Sekreteraren hade slängt någon kommentar tidigare till Bassel och sagt "var har du Hannan då". Bassel hade svarat henne, fråga mig var din syster är ok ? :P

Min dagliga runda, från topp till botten. Och idag är det Torsdag vilket innebär att även utsidan av byggnaden skall med. Jag gjorde klart allting, men hann inte klart med rapporten riktigt. Får se om jag gör klar den imorgon (ledigt) eller på Lördag.

Det var möte på kontoret när jag kom ner, så man ville inte störa. Där inne hade jag min laptop också och därför kunde jag inte jobba. Jag satte mig inne på Bassels kontor, tillsammans med Kiki (the timekeeper), Bou Alaa, och Bassel. Kiki frågade mig om han fick kolla bilderna på min kamera. Jag visade honom och sedan tog han ett kort på mig och Bassel. Jag frågade Kiki om han ville att jag skulle ta kort på honom och försiktigt sa han "yes".

Kiki är så snäll. En lugn människa som pratar väldigt lite. Alla som går förbi honom skojar med honom genom att slå till honom, och jag tycker lika synd om honom varje gång. Han kom fram till mig med ett USB-minni och (tyst)sa, "can you put the pictures plz"...

På kvällen var vi hos en familj som bor här i stan. Killarna spelade kort, och tjejerna satt och snacka. Det var väldigt trevligt. Vi fika, en jättegod äppelkaka. Mmm...

Nu ska jag se till att sova lite längre imrogon (hoppas inte jag vaknar 6 som alltid), och så får vi se vad som händer sedan. Ha en bra dag :P

Puss & Kram gullebarn

Wednesday, May 26, 2010

Onsdag

Endast en dag kvar på denna vecka. Imrogon.

Dagen var soft. Hade med min iPod, åkte på min lilla runda, lyssna på lite musik, tog lite bilder. När man är avslappnad, går allt fort och effektivt. Jag lyssnade på min musik och orka inte ta ur hörlurarna för att parta eller höra arbetarna. Peka bara på hjälmarna, om de inte fattade så var det någon annan som sa till. Skönt. Gjorde klart gårdagens och dagens rapport. Fick faktiskt mycket gjort. Hjälpte Bassel med han rapport också lite.

En kille var på siten idag. Han är lite som en kontrollant/ skvallerbytta för Mr. Ali. Han kollar iaktar och går och rablar upp allt. Han är väldigt snäll men konstig och självupptagen. Senaste tiden har han kommit nästan varje dag.

Idag ska ni få höra lite Celine =)

http://www.youtube.com/watch?v=27bRZojJfX0&feature=player_embedded

Tuesday, May 25, 2010

var nöjd!

Jag har insett en sak. Man blir aldrig mätt. Man ser aldrig vad man har, och är aldrig nöjd. Man vill alltid ha mer. Idag hände mig en väldigt posivit sak. "Ett steg närmare", men istället för att vara nöjd, känner jag nu i efterhand att jag blev så glad att jag ville ännu mer på en gång. Jag önskar jag hade väntat lite.

Anyway, dagen började tidigt. Uppe på högsta våningen. Bassel ringde och bad mig ta med en flaska kallt vatten och komma upp. Där fick arbetarna en riktig utskällning för att de hade slarvat med tiden, varit för lata och försenade.

Vi kollade på hur de böjde och placerade ut rör och knöt ihop stålet på slaben (taket). Sedan gick jag ner för att göra min dagliga rapport. Jag var inte heller klar med gårdagens. Efter lunch kommer ingejören Nehme in på mitt kontor med världens fart och ber mig om en tjänst. Jag skulle räkna ut hur mycket betong som behövdes till sista våningen. Dipin hade räknat ut det, men Nehme påstod att det skiljde runt 4 m2 och det stämde. Jag fick hjälp av Bassel att räkna lite. Vad glada vi var när vi fick fram rätt resultat (en timme senare :P )

Köpte pressent till min söta pappa idag =) är så glad över det.

Mina dagar i Qatar är snart slut. (LEDSEN). Vill inte tillbaka. Om exakt 11 dagar åker lilla jag back to SWEDEEEEEEN!

Ikväll/natt kommer Maro hem. Har saknat honom, min lilla nalle =) hihi...

puss & kram gullebarn

Monday, May 24, 2010

S.O.V HANNAN...

Igår somna jag ungefär klockan två. Tror ni inte Maria skickar sms till mig runt två och vill att jag ska prata med henne?
- Men skicka bara ett sms, och gå och lägg dig sen....
Jag var sååå trött att jag knappt orka läsa smset. Idag gick jag upp klockan 6 igen! Asså det är andra dagen i rad som jag lägger mig så sent och vaknar tidigt. Jag sover inget på dagen heller.

Tidigt på jobbet gick jag en runda på alla våningar för att göra den dagliga rapporten som aldrig tar slut. Kände hur seg jag var. Bassel var med. På högsta våningen satte vi oss i skuggan och han fråga varför jag inte prata...
- för jag är tröööttttt
han börja sjunga för mig på arabiska hahah. Han sjunger faktiskt fint. Han sjöng lite och så tolka han vad han hade sjungit.
- lyssnar du?
- jaaaaa'
(så fortsatte han)
Sååååååå rolig. Stenseriös.

Kom ner till kontoret vid lunchtid. Citycenter.

Efter lunch skulle jag överföra bilderna på datorn och börja skriva lite. Jag satte på lite chill music och vad tror ni inte händer ??
HANNAN SOMNA! ovanligt ovanligt
Vakna av den jättesmäll i dörren. Där kom ingenjören Nehme in...
- du sover, vad har hänt med dig
- jag är såååååååå tröttttt
- gå ut i solen så piggnar du ...
(Ya right, tänkte jag)

nu är det 12 dagar kvar. JAG VILL INTE HEM!!!!!!! VILL INTE, VERKLIGEN INTE

Någon sa till mig att lyssna på denna låten. I like it. lyssna du också!

http://www.youtube.com/watch?v=aDHqPdybUOA&feature=related

(vet inte varför länkten inte går att trycka på, men kopiera! )


Sunday, May 23, 2010

Snabbt!

Jag vet inte hur denna arbetsdagen kunde gå sååå otroligt snabbt. Asså när jag skulle BÖRJA min runda, var folk påväg ner för att gå på lunch. Jag fattade verkligen inte att det var lunchtid. Killen i hissen sa det till mig. Då var det bara till att åka ner igen, och gå till centret.

Jag gick in på City-center. Var inte riktigt hungrig, så jag gick runt lite innan. Köpte lite pressenter och så. Jag var inne i en butik som har ganska unika saker. Killarna här är snabba på att flörta. En kille som jobbar inne i butiken kom fram och skulle "hjälpa" mig. Självklart mellan hjälpen frågade han mig vad jag hette, var jag kom från, hur gammal jag var och så vidare. Asså han visste allt om mig innan jag gick ut ur affären. Jag gick fram till kassan (som är på andra sidan av den avdelningen som den killen jobbade på) för att betala. När jag var påväg ut hör jag ett rop:
- Hejdå Haaaaaaaaaaaaaannnannnnn det var jättetrevligt att träffa dig, och snälla låt oss se dig igen innan du åker tillbaka till Sverige

Pufft!

Men men vad ska man säga. Jag hade provat 100 olika parfymer. Inne i butiken kom en annan kvinna som också skulle köpa parfymer, så börja hon fråga mig vilka jag tyckte om och så. När jag valt mina parfymer så sa hon
- gå inte, du måste hjälpa mig att välja också...
Haha, det var ganska skoj. Hon köpte jättefina och dyra parfymer (Den dyraste var för 1400 kr). Det är inte riktigt parfymer, utan "arabiska dofter" och de luktar otroligt starkt. Jag provade på mina händer klockan 12.00 idag och nu klockan 18.00 är lukten fortfarande lika stark. Personligen tycker jag om att det luktar starkt, men inte just dessa dofter, för de luktar som rökelser blandat med parfym...

Hur som helst. Jag var såååå seg idag. Det var SÅÅ varmt och man orkade verkligen inte ut på runda efter lunch. Jag gick ut för att vänta på hissen. Jag hann inte ens ut genom dörren så kände jag hur ryggen blev blöt. Om det inte varit för värmen så kan man nästan njuta lite. Ta det som en promenad. Men det är stek hett. Därför blev det faktiskt inte så många bilder idag som det vanligtvis brukar bli.

Bassel kom idag, frivilligt igen, följde han med på rundan. Efter ungefär 3 våningar ville han ta hissen och ville att jag skulle med. Jag ville inget hellre, men jag visste att om jag skulle åka ner skulle jag inte orka eller hinna upp en gång till sedan. Därför sa jag till honom att åka före mig.